Heliga Birgitta om människan som skapande genom att visa sin kreativa sida

Bildresultat för heliga birgitta
Bildresultat för heliga birgitta

  

Fadern Sonen Den helige Anden

Kan människan bli en självständigt tänkande person? Ja det kan hon. Att bli en självständigt tänkande människa betyder att ta ansvar, vilket innefattar viljan att införskaffa sig detta mod. Det innebär inte att i varje sammanhang komma med inlägg och synpunkter på en annan åsikt utan just att betona att kunna reflektera över att vi kan ha en annan uppfattning än det framförda. Därför är min inledning till Fadern, Sonen och den helige Anden är viktiga för oss. Varför ska vi förstå Fadern, Sonen och den helige Anden? Just av det skälet att heliga begrepp berör oss på djupet. På djupet menar jag att det kommer som en gudomlig gnista i vårt innersta men som sedan kommer att synas i människans yttre. Jag skulle vilja uttrycka att människan får gudomlig blick, en blick som stål, en styrka och kraft. Denna styrka och kraft får människan då riktar sin blick på sitt innersta. Eftersom jag menar att Gud, Sonen och helige Anden är presens och alltid närvarande även om de är dolda för oss.

I Guds himmelska boning finns visserligen inte något materiellt, men det andliga kan fattas endast med kroppsliga liknelser, och därför visade jag det andliga i kroppslig skepnad, på det att man måste veta, hur stor vördnad och renhet de måste iaktta, som har själva sanningen, nämligen min lekamen, då de, som förvaltade de skugglika förebilderna, iaktta så stor renhet och vördnad.[1] 4 bok 58 kap. s. 105

Bildresultat för heliga birgitta
Bildresultat för heliga birgitta

 

Jag menar att det gudomliga skapar ur det andliga och när vi fokuserar på det gudomliga får vi ta del av det som det gudomliga skapar i människan.  Det beskrivs ovan att det andliga endast kan förstås med kroppsliga liknelser. Det kan förklaras med att beskrivningen av Guds himmelska boning är till för att vi ska förstå Guds avsikt. Gud skapar ur det andliga. Därmed är kyrkan skapad ur det andliga. Därför har mänskligheten ingen rätt att förminska Guds helighet. I den kontext som texten är hämtat ur kommenterar Tryggve Lundén[2] att Kristi lekamen är en skatt.[3]s.103. Det kan jämföras med det Immanuel Kant anser hur vi människor ska bemöta varandra ” Handla alltid så, som du måste göra, om du kunde till allmän lag upphöja maximen för din vilja!”[4] Det är en skatt att förstå hur vi ska bemöta varandra. Det finns en respekt och värdighet att förstå den andres andlighet. Att förstå andlighet är att förstå att det finns en ytterligare dimension som inte se kan ses utan endast kan anas. Därmed betonar Birgitta andlig integritet som Birgitta efterlyser. Om vi klagar beror detta på att vi inte tar del av vår skapande kraft. Därför är syftet med klagan att möjliggöra en förändring? Därmed måste vi arbeta för att ta del av den gudomliga gnista som vi fått. I ecclesia spiritualis[5] medverkar Birgitta till sin andlighet som är förenad med sanningen om Kristus.

En andlig integritet betyder att förstå allvaret i en situation det är en alltså en reflektion och betyder ett beskydd för en sårbarhet. Ecclesia spritualis har integritet och Ecclesia militans[6] har därmed fullkomlig, vilket betyder andlig integritet inte kan kritiseras i alla fall finns det en viss svårighet. Vi arbetar för att vara skapande människor. Därför påtalar Birgitta och förstår allvaret i att förvalta Guds andliga boning. Birgitta jämför kyrkan med en jungfru som har många barn men det finns en ondska som förstör för kyrkan.[7]  Därför uppmanar Birgitta att vi ska bevara och arbeta på det som inte förstör för människan.

Om det ska vara möjligt att förstå människans andliga integritet och därmed Guds upphöjdhet måste hon beskydda och förstå sin egen andlighet. Om vi inte beskyddar hur är det då möjligt för oss att vörda och respektera vår andlighet? Varför blev Gud människa om det inte var för att vi skulle beskydda vår andliga integritet? Den ovan återgivna texten är alltså en beskrivning av Guds himmelska boning, den andliga boningen.[8]Då vi har andlig integritet lyssnar vi till Kristus och Maria. Därför bör andlig integriteten upphöjas till en norm. Normen ska vara att bevara sin integritet genom att betona Marias bön som det centrala.

       Det finns alltså en andlig integritet som är värdefull för människan som ska upphöjas. Klockars betonar att Birgitta framhåller de kristnas ansvar då de har ett större ansvar för sitt dop. Enligt Birgitta har dopet betydelse för den kristna i den jordiska kyrkan, det blir svårigheter för henne att nå saligheten men däremot kan de nå den himmelska kyrkan för dit kommer alla även de som står utanför kyrkan.[9] S. 106 För Birgitta är det avgörande hur de kristna lever sitt liv när de lever här på jorden. Av det skälet är det andliga avskilt från det materiella vilket är en förklaring till varför Birgitta skiljer på det andliga från det materiella. I texten ovan formar Gud den andliga kyrkan vilket förklarar Birgittas uppfattning om kyrkan och i Efesierbrevet4:3 betonas den andliga enheten. [10] Det finns även en beskrivning av hur hela byggnaden hålls ihop i Efesierbrevet 2:20, 21. Det är genom Kristus som templet växer samman i Herren.[11] Genom att Kristus lyssnar till Marias bön betyder det att kyrkan andligen bevaras.  

Genom sin andliga integritet kan människan höja sig över det jordiska och därmed förstå att det finns en annan dimension, som hon kan ana. I Guds himmelska boning finns det andliga men det finns inte någon materia. Det är ur det andliga som det materiella skapas. För att förstå Guds skapande kan det beskrivas med Alf Härdelins ord. Han skriver att Gud har makt att skapa ur det andliga och ur det icke materiella har Gud skapat allt. Celi Deus sanctiissime, que lucidum centrum poli. O himlens Gud, du Helige som danat allt med mästerhand.[12] Och ur det andliga framkommer i kroppsliga liknelser i den fjärde skapelseberättelsen. Där förklaras att det är Gud som skapade solens kropp, månens gång och stjärnorna. Solen är förebild för det andliga ljuset. [13] Det jordiska kan vi se medan andligheten formar och utvecklar människan. 

Vad är skälet till att människan behöver andlig integritet? Det är inte det jordiska som utvecklar människan utan det är hennes andlighet. I femte Mosebok 4:36a beskrivs Guds makt. Det var från himlen som Gud lät sin röst höras och fostra människan. [14] Det andliga är ursprunget och grunden till all materia och allt det som andligheten kan skapas. Av det skälet behövs det en tillit från människan till andligheten. I andligheten kan människan låta sig upphöjas och få respekt. Hon fostras av Guds andliga omsorg. 

Genom att ha andlig integritet bidrar det till att vi förstår vi vikten av att kyrkan kan bevara den. Det finns en vördnad och en renhet till det andliga som det beskrivs i texten ovan vilket är en förklaring då Ingvar Fogelqvist beskriver den andliga kyrkan. Han menar att då Birgitta talar om stenar och väggar är det inte det som utgör kyrkan utan det är de rättfärdigas själar. Genom att se på kyrkan på jorden ecclesia materalis[15] förstår vi att vi tillhör den andliga kyrkan ecclesia spiritualis vilket blir till en existentiell fråga. Därför är ecclesia materalis en del av människan själv och ecclesia spiritualis är också en del av människan. Men det kristna livet kan jämföras med den ecclesia materalis som Guds folk tillhör, som enligt Birgitta är en extra dimension av kyrkan. Men människan är förbunden och är alltid i kontakt med ecclesia triumphans som är den kyrka som finns i himmelen.[16] Därför har den andliga människan en medvetenhet om sin andlighet och hon har också tagit ansvar för sin spiritualism och får därmed respekt hos omgivningen. Hon medverkar till att bära den andliga kyrkan.    [17]

Vad får människan genom andlig integritet? Det handlar inte endast om integritet i största allmänhet utan om andlig integritet. Om andlighet ska kunna utgöra en skillnad måste det finnas en längtan efter något mer. Om längtan inte finns efter andlighet stannar det vid det jordiska. Enligt Birgitta finns det personer i kyrkan som är syndfulla och därför tillhör de kyrkan fysiskt men inte spirituellt.[18]   Därför framhåller Birgitta den andliga kyrkan. Av det skälet gör Birgitta en stark skillnad mellan jordiska kyrkan och den andliga kyrkan. Birgitta betonar att kyrkan är ”Holy Mother Church” och ”blessed vineyard”. [19]S. 28 Fogelqvist Aposty and reform.  I Psaltaren 24 beskrivs vem som har den övergripande makten och vem som har skapat allt. Psalmen beskriver att den som går in i Herrens tempel blir välsignade av Herren.[20] Det måste finnas en längtan efter ”blessed vineyard” som finns i andlig omsorg.

Det andliga arbetar för den andliga sammanhållningen i kyrkan. I Efesierbrevet beskrivs vad det betyder att ta på sig Guds rustning, vilket betyder att göra sig trygg i sanningen och klä sig rättfärdigheten. [21] Fogelqvist utrycker att kyrkan berör varje enskild människa. Kyrkan är både den stridande kyrkan och den triumferande. [22] I Lukasevangeliet 1:75, 76 uttrycks rättfärdigheten. Herren säger ”och du mitt barn, skall kallas den Högstes profet”. [23] Aposteln Paulus säger orden från 1 Korintierbrevet 3:17 ”Dei sanctum est, quod estis vos, Guds tempel är heligt och templet är ni”[24] När det blir ett bevarande är det med hjälp av Herrens rättfärdighet.    

Därför behövs det både mod och vilja för att stanna kvar och förbli i sin andliga integritet. I Guds andliga boning finns det ingen rädsla eftersom det är viljan som styr modet. Det som blir följden av människans mod betyder att hon vill stanna kvar hos ecclesia militans som sedan blir till en tillit till den andliga kyrkan. Eftersom ecclesia spiritualis har tillit till ecclesia triumphans förstår människan sin andlighet.     

Välsignad vare människan genom Fadern Sonen och den helige Anden 

Bildresultat för heliga birgitta

 


[1] Heliga Birgittas Uppenbarelser 4 bok 58 kap. s. 105

[2] Jag använder mig av Tryggve Lundéns översättning av Birgittas Uppenbarelser då hon berättar om sin uppenbarelser.

[3] Heliga Birgittas Uppenbarelser  bok 4 k. 58 s. 103  Herren har visat prästerna en heder då Herren har låtit prästerna förvalta Herrens medel i sju olika steg. På det sjunde steget beskrivs att det är prästerskapet som ska vara medlare mellan Gud och människor s.104, 105

[4] Benda, J, Kant i urval och med inledning av Benda Julien, s. 30

[5] ecclesia spiritualis är kyrkan som är den heliga andliga kyrkan.

[6] Ecclesia militans är den fullkomliga heliga kyrkan. Därför bör vi arbeta för vårt andliga skapande.

[7] Fogelqvist, I s. 29 Apostasy and Reform, In the revelations of St. Birgitta,

[8] Heliga Birgittas Uppenbarelser  s. 105,106

[9] Klockars,B, Borg och bigård  Om den heliga Birgittas syn på kyrkan s. 106 Birgitta beskriver människan som goda och mindre goda.

[10] Efesierbrevet 4:3

[11] Efesierbrevet 2: 20,21

[12] Härdelin, A, s. 132, Världen som yta och fönster

[13] Härdelin, A, s. 133,Världen som yta och fönster

[14] 5 Mosebok 4:36a

[15] ecclesia materalis människan är fysiskt ecclesia materalis

[16] Fogelqvist, I, s. 172, 173,  Kyrkan och kyrkobyggnaden , I Heliga Birgittas trakter,  Det andliga templet, templum spirituale,  används som beteckning för de troende. Det ursprungliga andliga templet är det i Jerusalem som är en förebild för den kristna kyrkobyggnaden.s. 173 ecclesia materalis är själva kyrkobyggnaden, alla människor tillhör ecclesia spiritualis som är den andliga kyrkan medan Birgitta menar att ecclesia militans är de människor som är extra medvetna om sin frälsning här på jorden. Den himmelska kyrkan är ecclesia triumphans.

[17] ecclesia triumphans människan är förenad med ecclesia triumphans

[18] Fogelqvist, I, s. 30 Apostasy and Reform

[19] Fogelqvist, I, Apostasy and reform,  in the revelations of St. Birgitta s. 28 Denna kommentar gör jag eftersom Birgitta upprepande gånger tillrätta visar personer.

[20] Psaltaren 24

[21] Efesierbrevet 6:10, 14

[22] Fogelqvist, I, s. 177

[23] Lukasevangeliet 1; 75, 76

[24] 1 Korintierbrevet  3:17